10.
För flickan var detta väldigt jobbig omställning. När hon var hos sin pappa var hon stel och blyg. Sa inte så mycket utan var mest där. Hon ville inte vara i vägen, hon ville inte göra fel. När hon var hos hennes mamma, var hon mest på sitt rum. Pratade på Skype, och var lugn. När hon var i skolan log hon, hon var glad. Tills det inte gick längre tills det kom emot henne. När hon inte såg längre. Hon kämpade med att vara glad när hon kom till skolan. Hon ville det, hon ville skratta. Hon försökte, varje dag.
Det kom en dag, då verkligheten kom ikapp henne. När hon gått en termin i 8 fick hon sina betyg för fösta gången. Missnöjd. Hon hade förstått att hon hade ett problem. Hon var dyslektiker. Hennes mamma trodde inte på henne, hennes mamma trodde bara att hon skulle ta det lugnt. Hon kunde stava ibland. Hennes lärare sa att hon skulle läsa mycket. Men flickan läste mycket helatiden läste hon. Flickan hade svårt i skolan, hon kunde inte skriva. Inte som lärarna ville. Hon fick inte heller någon hjälp. Det som gått så bra innan, försvann. Det som återstod var ett problem.
Det kom en dag, då verkligheten kom ikapp henne. När hon gått en termin i 8 fick hon sina betyg för fösta gången. Missnöjd. Hon hade förstått att hon hade ett problem. Hon var dyslektiker. Hennes mamma trodde inte på henne, hennes mamma trodde bara att hon skulle ta det lugnt. Hon kunde stava ibland. Hennes lärare sa att hon skulle läsa mycket. Men flickan läste mycket helatiden läste hon. Flickan hade svårt i skolan, hon kunde inte skriva. Inte som lärarna ville. Hon fick inte heller någon hjälp. Det som gått så bra innan, försvann. Det som återstod var ett problem.
Kommentarer
Trackback
